Ynk! AJ! och flera julrosor

Jämrans,(jo jag jämrar mig!) vad öm jag är i kroppen. Har rensat ogräs sedan 9-tiden i morse med 2 timmars paus och nu är jag trött…

Det är roligt med en stor trädgård där man kan plantera allt möjligt och kanske inte behöver välja så noga för att få plats med alla växter som i en mindre trädgård, men det finns nackdelar.
Min trädgård är ju inte så värst gammal undantaget de säker 100-åriga äppelträden och körsbärsträden.

Gammalt körsbärsträd i blom

Mycket tid har ängnats åt att anlägga rabatter, planteringar, damm och nu senast en bäck som ringlar genom trädgården. Den är inte alls färdig. Vattnet rinner, men alla kanter ska klippas till och förankras, och sedan ska det planteras kring den –  Nä, jag brukar inte sitta sysslolös.

Tidigare, då vi hade lager och kontor här i trädgården kunde vi passa på till och från och jobba lite i trädgården och jag också haft förmånen att få hjälp av praktikanter från trädgårdsmästarutbildningen på Skillebyholm, men numera blir det till att kavla upp ärmarna och fara runt med ogräsjärnet i högsta hugg själv när jag kommer hem från jobbet och på helgerna. Därav väldigt intensiva pass. För det är många rabatter och gångar som ska rensas. Särskilt så här i början innan alla växter hunnit täcka jorden och ogräset får fritt fram. Håller man inte efter då blir det mångdubbelt jobbigt att rensa senare.
Flera av rabatterna hanns inte med förra året och det märks. Jämfört med de som rensats kontinuerligt tar det evigheter att rensa de som stått orensande ett och till och med två år i ett fall.

När jag låg på grusgången och rensade kändes det som att det nöp till inne i byxorna på framsidan av låret. Jag misstänkte det var en rödmyra eftersom jag råkade sticka ogräsjärnet i ett bo strax innan så jag slog till och hoppades att den blev till mos, men det fortsatte att röra sig därinne så jag reste mig upp och hoppade omkring lite för att se om något föll ut, och det gjorde det.

Skalbagge som kan bitas

Vet inte vad den heter, men stor var den. Jag förstår om den blev irriterad och gav mig ett tjuvnyp. Tur den inte vandrade längre på sin färd…

En bit ifrån en av de fina julrosorna såg jag bland allt ogräs små frösådda julrosplantor.

Julros med blommor

En av dem stod så till så att den får sitta kvar. Jag rensade noga runt den och märkte temporärt upp den med några pinnar så den inte ska mosas eller rensas bort av misstag.

Frösådd julros

De övriga plantorna hade placerat sig lite dumt så dem valde jag istället att gräva upp försiktigt och planterade dem sedan tillfälligt i krukor som jag ställde i kallväxthuset.

Uppskolade frösådda julrosor - heliborus

Nu hoppas jag de växer till lite så kanske det blir lagom att plantera dem om ett par månader när de blivit större och det finns en fin ny plats för dem att växa.

Det är ganska vanligt att man hittar små frösådda julrosor under en planta men om man är allt för snabb att rensa är risken stor att de åker med.
Vill man samla in frö från julrosen måste man vara lite allert. Fröerna måste mogna helt färdigt för att gro, men rätt vad det är så har de släpps från frökapseln. Mitt tips är att kolla ofta när det börjar närma sig och kanske till och med trä över en  tunn väv runt blomman och knyta så att fröerna istället hamnar i väven och inte far för vinden.

Fröställning på julros

Fröställning på julros – omogen

Jag tog bort skyddet runt ett träd som planterades förra året. Vi hade stadgat ett hönsnät runt trädet med störar vi gjort från några gullregn vi tagit ner. Störarna hade legat flera månader  innan vi stack ner dem som stöd så jag blev gaska paff  när det plötsligt började skjuta skott på en av dem.

Tillväxt på gullregnNär jag nu ryckte upp dem kunde jag också se att det bildats en hel del rötter.

Rottrådar på gullregn

Att pilar är duktiga på att slå rot visste jag, men gullregn – vilken växtkraft!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*