Botanik – växternas vetenskapliga namn

Det är inte helt lätt att begripa det där med olika namn på växter. Det finns ‘populärnamn’ vår allmänna svenska benämning, vetenskapliga namn, försäljningsnamn, sortnamn och olika handlare använder ibland olika namn på samma växt.
Här är en liten orientering om de olika namn en växt har som jag hoppas bringar lite klarhet i förvirringen.

Schersmin i blom

Schersmin i full blom med ståndare, pollen och pistiller – växternas fortplantningsorgan!

Bakgrund

Den vetenskapliga indelningen av olika växter – systematiken, har till stora delar sitt ursprung i den gruppering som Carl von Linné gjorde bla. baserat på likheter i växternas fortplantningsorgan. Principerna finns kvar, men en hel del justeringar har gjorts baserat på evolutionsläran och i senare tider också med hjälp av dna-jämförelser, vilket troligen kommer resultera i ytterligare ändringar även i framtiden.

Växtens namn beskriver ofta något i växtens utseende, och ibland baseras namnet på dess upptäckare. Vill man fördjupa sig i detta med namnens betydelser finns det mycket intressaant litterantur och även kurser där man kan lära sig mer om detta.

Systematiken

Botanik-systematik

Systematiken är beskriven i en hierarkisk struktur där Växtriket (Plantae) är överordnat begrepp. Det är i sin tur uppdelat i två divisioner bryophyter (mossor) och tracheofyter (kärlväxter). Kärlväxterna, dit

våra vanligaste växter tillhör delas också i två grupper, nämligen fröväxter och kärlkryptogamer. Dessa är i sin tur är uppdelade i underdivisioner, klasser och ordningar som delas in i familjer. Familjen består av ett eller flera släkten som har vissa gemensamma nämnare.

I ett släkte finns en eller flera arter, den enskilda växten.

Namnet

Det som de flesta av oss brukar kalla växternas latinska namn består egentligen av latin med en rätt stor inblandning av ’latiniserad’ grekiska. Därför brukar man benämna det ’Vetenskapligt namn’. I löpande text skrivs ofta det vetenskapliga namnet i kursiv stil.

Det vetenskapliga namnet är uppbyggt av begreppen släkte och art. Familjenamnet brukar inte anges som en del av växtens namn, men kan vara intressant att känna till eftersom det ger lite mer information om växten. För den som är intresserad finns det utmärkta databaser att söka i på Internet där man hittar dessa namn och begrepp och kan läsa mer om vad som utmärker respektive familj och släkte.

Släkte

Släktet är det gemensamma namnet vi brukar använda på våra växter, tex pelargoner och rhododendron. Det vetenskapliga släktnamnet på dessa är Pelargonium, respektive Rhododendron. Observera att släktnamnet alltid skrivs med stor begynnelsebokstav.

Namnet Rhododendron är detsamma även på svenska medan pelargon är en försvenskning av namnet Pelargonium. Ofta finns ett svenskt namn. Det är ibland detsamma som det vetenskapliga namnet och ibland ett helt eget svenskt namn. I flera fall finns ingen översättning utan man får tillgå ett ibland mer eller mindre svåruttalat vetenskapligt namn.
När man skriver växtens hela namn, släkte + art (eller sortnamn) är det vanligt att man förkortar släktnamnet genom att bara skriva ut första bokstaven följt av en . (punkt). Men det kräver att det är tydligt vilken släkt som avses eftersom flera släkten har samma begynnelsebokstav. Tex Aster och Anemone (sippsläktet).

Art

Förenklat kan man säga att en art är den ursprungliga formen av en specifik växt. Dvs. den vilt levande, icke förädlade formen.
Artnamnet skrivs tillsammans med släktnamnet och alltid med liten begynnelsebokstav.
Exempel: Pelargonium zonale, eller P. zonale, som är en vildart inom pelargonsläktet.
Det är inte ovanligt att samma artnamn återfinns inom flera släkten, tex tomentosum som betyder luden, finns i släktena Rhododendron, Pelargonium, Arctium och Codium, och ett antal till. Artnamnet grandiflorum, som betyder storblommig, är ett annat exempel. Därför är det alltid viktigt att släktnamnet anges.

Sortnamn

Förädlade, dvs framkorsade växter kallas ibland namnsort, kultivar, kultursort, eller bara sort.
Sortnamnet skrivs med stor begynnelsebokstav efter släktnamnet i normalt typsnitt och med enkla citattecken i början och slutet.
Exempel: Ocimum basilicum ‘Purple Ruffles’€™, Basilika ‘€™Purple Ruffles’€™. Istället för ett sortnamn kan man ibland se namnet på själva korsningen. Det är vanligt vid korsning av två arter inom släktet (primärhybrid) eller mellan en vildart och en namnsort.
Exempel: R. russotinctum x wiltonii, en korsning mellan två arter av rhododendron.




Annat som kan vara bra att känna till

Auktorsnamn
Auktorsnamn är namnet på den person eller grupp som först publicerat växten med det vetenskapliga namnet. Auktorsnamnet står som en förkortning eller ett efternamn, efter det vetenskapliga namnet.
Exempel: L. eller Linnaeus

Synonymer
Det är inte ovanligt att en växt kan finnas beskriven med två, eller flera olika namn. Detta kallas synonym. Ett av namnen är alltid prioriterat, vilket för namnsorter är det först publicerade namnet. Ibland dokumenteras en synonym med förkortningen syn.
Synonymer kan vara en riktig källa till förvirring.

Förkortningar
Ibland innehåller namnet även någon av de förkortningar som beskrivs nedan.
– sp.
Internationell term för art är€“ species.
– ssp. eller subsp.
Betyder underart, subspecies och beskriver en geografiskt avskilt avvikande variant av en art.
Underart är överordnat varietet rent hierarkiskt, men gränsen för vad som anges som underart respektive variant är ibland otydlig.

– var.
Varietet kan man säga är en lokal variant av en art.

Svårare än så är det inte…:-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*